U-värdet visar hur mycket värme huset släpper ut

Ett fönster med U-värdet 0,9 och en yttervägg med 0,18 mäts på samma sätt, och därför går talen att jämföra rakt av. Fönstret släpper igenom fem gånger så mycket värme per kvadratmeter som väggen, och ändå är det ett bra fönster.

Vad talet betyder en kall natt

U-värdet är ett mått på hur bra en vägg, ett tak eller ett fönster håller kvar värmen. Enheten W/m²K läses watt per kvadratmeter och kelvin. En kelvin är lika stor som en grad, och här betyder den skillnaden i temperatur mellan inne och ute.

Tänk dig en yttervägg på 20 kvadratmeter med U-värdet 0,18, en natt då det är 20 grader inne och 10 minus ute. Skillnaden är 30 grader, och genom väggen går då 0,18 gånger 20 kvadratmeter gånger 30 grader, vilket blir 108 watt. Det är ungefär vad en gammal glödlampa på 100 watt gav ifrån sig. En vägg från sextio- eller sjuttiotalet hade 0,40 när den var ny och släpper samma natt igenom 240 watt.

Ett gammalt tvåglasfönster på 1,5 kvadratmeter ligger kring 2,8, och glaset blir så kallt på insidan att det kan imma en vintermorgon. Fönstret ensamt släpper ut 126 watt. Det är mer än hela den nya väggen på 20 kvadratmeter släpper igenom. Ett energifönster på 0,9 i samma storlek släpper ut 40 watt.

Ett bra U-värde beror på vilken del av huset det gäller

Ett U-värde som är bra för ett fönster är dåligt för en vägg. Den bästa måttstocken är Boverkets tal för ombyggnad: 0,13 för tak, 0,18 för vägg, 0,15 för golv och 1,2 för fönster och ytterdörrar. Med de nya reglerna, som gäller från den 1 oktober 2026, blir talen krav, och för fönster och dörrar skärps kravet till 1,1.

De flesta hus ligger en bra bit över de talen. Den som inte vet vad som finns i konstruktionen har nytta av Energimyndighetens tabell över vilka U-värden väggar och vindar hade när husen var nya.

Källa: Energimyndigheten, Isolering, ET 2025:06.

Många hus har bättrats på sedan de byggdes. När Boverket undersökte svenska småhus 2007 och 2008, i en undersökning som heter BETSI, låg vindarna i alla hus i snitt på 0,22 och ytterväggarna på 0,36. Vinden har kommit längst, och den är också det lättaste stället att fylla på med isolering. Fönstren låg däremot på 2,23 i snitt, nära ett gammalt tvåglasfönster.

Boverkets krav när du bygger nytt och när du bygger om

Ett nytt småhus har inget krav per vägg eller per fönster. Boverket ställer i stället ett krav på Um, ett genomsnitt för hela huset där väggar, tak, golv, fönster, dörrar och köldbryggor räknas ihop. En köldbrygga är ett ställe där värmen tar en genväg, som en regel eller en bjälke som går rakt igenom isoleringen. Gränsen är 0,30 för ett hus i ett plan, både med de regler som gäller till och med 30 september 2026 och med de nya. För hus i mer än ett plan blir gränsen mildare med de nya reglerna, 0,40 i stället för 0,30, och hus med mindre än 50 kvadratmeter uppvärmd yta omfattas inte alls.

Att byta eller komplettera fönster och att tilläggsisolera vinden räknas som att bygga om i Boverkets mening. Tilläggsisolering av vindsbjälklaget och komplettering av fönster nämns uttryckligen som exempel i de råd som hör till reglerna. Talen i tabellen gäller då för den del du gör om, inte för hela huset.

Källa: Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9:92, som gäller till och med den 30 september 2026, och de nya reglerna i BFS 2026:9.

För tak, vägg och golv är det inte talen som ändras utan vad de betyder. Fram till och med den 30 september 2026 är de ett mål att sträva mot. Med de nya reglerna är de en gräns. Nya fönster ska då ha högst 1,1, och en vind du isolerar ska komma ner till 0,13. Det räcker att den del du gjort om når gränsen, och resten av huset behöver du inte räkna på. Kravet får mildras om kostnaden blir orimligt hög jämfört med nyttan eller om energianvändningen bara minskar obetydligt. Det får också mildras av tekniska skäl eller av hänsyn till husets kulturvärden.

De nya reglerna har ett övergångsår. Om du påbörjar arbetet, söker bygglov eller gör en anmälan före den 1 oktober 2027 får du fortfarande följa de gamla reglerna. Då ska alla de gamla reglerna följas tillsammans, så det går inte att plocka det som passar bäst ur båda. Den som isolerar vinden före den 1 oktober 2027 och väljer de gamla reglerna har alltså 0,13 som mål och inte som krav.

Räkna ut U-värdet skikt för skikt

Varje material har ett lambdavärde, som skrivs med den grekiska bokstaven λ. Det anger hur mycket värme materialet leder genom en meter tjocklek när temperaturen skiljer en grad mellan sidorna, och det står på isoleringens datablad. Delar du ett skikts tjocklek i meter med lambdavärdet får du skiktets värmemotstånd, R, som anger hur mycket skiktet bromsar värmen. Motståndet mäts i m²K/W, U-värdets enhet upp och ner, och här är ett högre tal bättre.

Även luften närmast väggen bromsar värmen lite. Motståndet i luftskiktet på insidan kallas Rsi och motståndet på utsidan Rse, och hur mycket de bromsar beror på åt vilket håll värmen går.

Källa: standarden SS-EN ISO 6946, så som Svenskt Trä och SLU återger den. Utsidans 0,04 gäller en yta som står direkt mot uteluften.

Alla motstånd läggs ihop, och U-värdet är 1 delat med summan.

U = 1 / (Rsi + d₁/λ₁ + d₂/λ₂ + … + Rse)

Det vanliga felet är att räkna ut ett U-värde för varje skikt och lägga ihop dem. Det är motstånden som ska läggas ihop, och U-värdet räknas ut allra sist.

Lambdavärdet för isolering tar jag från tillverkarens datablad för en namngiven produkt, eftersom det är den du köper. För cellulosa, för cellplast utan märke och för ull vars märke du inte vet tar jag Energimyndighetens spann och räknar med den sämre änden.

Källa: tillverkarnas produktblad; Energimyndigheten (ET 2025:06, tabell 1) för cellulosa och för mineralull och cellplast med okänt märke; Svenskt Trä för trä, gips och betong; Betongföreningen för lättbetong.

Tegel saknas i tabellen, eftersom jag inte har hittat ett värde med källa. För en tegelvägg kan du räkna med isoleringen och de andra skikten och låta teglet vara. Då blir U-värdet lite för högt, vilket är rätt håll att fela åt.

En regelvägg av det slag som byggdes på sjuttiotalet har 13 mm gips innerst och 120 mm mineralull mellan reglarna. Sjuttiotalets ull har inget deklarerat värde, så för ullen räknar jag med 0,037, samma som dagens Flexibatts. Luftspalten bakom panelen och allt utanför den räknas inte, eftersom uteluften strömmar in där. Då räknas utsidan som stilla luft, med samma 0,13 som insidan i stället för 0,04, så som isoleringstillverkaren Paroc återger standarden. Vindskyddet är inte heller med, så väggen är något bättre i verkligheten än i räkningen. Jag avrundar till tre decimaler i varje steg och räknar vidare med de avrundade talen.

Först räknar jag på väggen där den bara består av ull, mellan två reglar.

1. Luften inne mot väggen ger motståndet 0,130.
2. Gipsen är 0,013 meter tjock, och 0,013 delat med 0,24 blir 0,054.
3. Ullen är 0,120 meter tjock, och 0,120 delat med 0,037 blir 3,243.
4. Luften ute bakom luftspalten ger 0,130.
5. Summan är 3,557, och U-värdet mellan reglarna blir 1 delat med 3,557, det vill säga 0,281.

Rakt genom en regel byter du ullens 3,243 mot träets 0,120 delat med 0,14, som blir 0,857. Då blir summan 1,171 och U-värdet 0,854, tre gånger sämre än mellan reglarna.

Hela väggen hamnar mellan de två, och hur nära ullen den hamnar beror på hur stor del som är trä. I Svenskt Träs exempel är 12 procent av väggens yta reglar, och det talet lånar jag. Standarden räknar på väggen på två sätt, där det ena ger ett något för bra värde och det andra ett något för dåligt, och tar medelvärdet av de två motstånden.

• Som om regel och ull stod bredvid varandra: 88 procent av väggen släpper igenom 0,281 och 12 procent 0,854. Det väger ihop till 0,350, och motståndet blir 1 delat med 0,350, alltså 2,857.
• Som om regel och ull var blandade till ett enda material: ett skikt som är 88 procent ull med lambda 0,037 och 12 procent trä med 0,14 får lambdavärdet 0,0494. Skiktet ger motståndet 0,120 delat med 0,0494, som blir 2,429, och med luften och gipsen blir summan 0,314 plus 2,429, alltså 2,743.
• Medelvärdet av 2,857 och 2,743 är 2,800, och väggens U-värde blir 1 delat med 2,800, det vill säga 0,357, eller 0,36 avrundat.

Hela väggen blir alltså drygt en fjärdedel sämre än räkningen mellan reglarna. Energimyndigheten anger 0,30 till 0,38 för en regelvägg med 100 till 125 mm ull, och räkningen hamnar inom det. Tabellens 0,40 för hus från 1961 till 1980 är högre eftersom det är ett snitt för alla väggar från perioden, och det är det talet jag använder i exemplen.

Ett lager på 50 mm ull på insidan, utanpå reglarna så att inget trä bryter det, ökar motståndet med 0,050 delat med 0,037, som blir 1,351. Lagret läggs till i båda räkningarna. Mellan reglarna blir summan 4,908 och U-värdet 0,204, och rakt genom en regel blir summan 2,522 och U-värdet 0,397. Med 88 och 12 procent väger de ihop till 0,227, och motståndet blir 4,405. I den blandade räkningen blir summan 2,743 plus 1,351, som är 4,094. Medelvärdet av 4,405 och 4,094 är 4,250, och väggens U-värde blir 1 delat med 4,250, det vill säga 0,235, eller 0,24 avrundat.

Det en lägre siffra är värd i kilowattimmar och kronor

Besparingen per år räknar du fram så här: hur mycket U-värdet sjunker, gånger arean, gånger antalet gradtimmar på orten, delat med 1 000. Då får du kilowattimmar per år. Formeln kommer från tidskriften Bygg & teknik.

Gradtimmar är ett mått på hur kallt året är. För varje timme räknar man hur många grader det är under den temperatur där huset börjar behöva värme, och sedan lägger man ihop graderna för årets alla timmar. För äldre hus brukar den gränsen sättas vid 17 grader ute. Graddagar är samma sak räknat per dygn, så gradtimmarna är graddagarna gånger 24. Rockwool räknar med 3 720 graddagar för Mellansverige, och det ger 89 280 gradtimmar.

Källa: Rockwool, som anger att besparingen blir 20 procent lägre i söder och 35 procent högre i norr.

När jag räknar om till kronor använder jag 2,40 kr per kilowattimme. Det är SCB:s snittpris under andra halvåret 2025 för hushåll som använder mellan 5 000 och knappt 15 000 kilowattimmar om året, med allt från elhandel och nät till skatt och moms. Samma pris står förifyllt i elkostnadsräknaren, där du räknar ut vad en maskin kostar att ha igång.

En fasad från sextio- eller sjuttiotalet på 100 kvadratmeter, räknat utan fönster, hade U-värdet 0,40 när den var ny. Isoleras den till Boverkets 0,18 sjunker U-värdet med 0,22, och i Mellansverige blir det 0,22 gånger 100 gånger 89 280 delat med 1 000, eller 1 964 kilowattimmar om året. I ett hus med direktverkande el motsvarar det omkring 4 700 kr om året. En värmepump ger mer värme för varje kilowattimme, så med den blir besparingen i kronor mindre.

Formeln fungerar lika bra på andra byggnadsdelar, och jag har använt den för både vindsbjälklaget och golvet över en krypgrund.

U-värdet på fönster gäller glas, båge och karm

Ett fönster har tre U-värden, och det är lätt att jämföra fel. Ug gäller bara glaset, mätt mitt i rutan. Uf gäller ramen, det vill säga karmen och, på ett fönster som går att öppna, även bågen. Uw gäller hela fönstret med glas, båge och karm, och det är det du ska jämföra mellan två offerter.

Skillnaden kan vara stor. Mellan glasen i en isolerruta sitter en distanslist, en list längs kanten som håller isär glasen, och den leder värme. I ett räkneexempel från en glasrådgivare har glaset Ug 1,1. Med en distanslist av aluminium får hela fönstret Uw 1,6, och med en så kallad varm kant, en list som leder mindre värme, får det 1,4. Hela fönstret blir alltså en fjärdedel till nästan hälften sämre än glaset ensamt.

Tillverkarens Uw gäller dessutom ett fönster i en bestämd provstorlek, 1 230 millimeter brett och 1 480 millimeter högt. Enligt miljömärkningen Svanen går värmen normalt lättare genom karm och båge än genom glaset. Ett fönster som är betydligt mindre än provstorleken har mer karm i förhållande till glas och kan därför få ett sämre U-värde än det som står på databladet.

Så här ligger olika fönster enligt Energimyndighetens fönsterguide.

Ett nytt fönster bör ha ett U-värde under 1,0, enligt samma guide. Ibland står det att EU kräver just 1,0 för nya fönster, men något sådant krav har jag inte hittat. Det som gäller i Sverige när du byter fönster i ett befintligt hus är 1,2 fram till och med den 30 september 2026 och 1,1 från den 1 oktober 2026.

Vill du behålla bågarna på ett gammalt tvåglasfönster, som ligger på 2,8 till 3,0, går det att komma en bra bit med glaset. Energiglas har en tunn, osynlig beläggning som håller kvar värmen, och beläggningen finns i en hård och en mjuk variant. Byter du det inre glaset mot ett med hård beläggning kommer fönstret ner till 1,8. En ny isolerruta med energiglas, varm kant och argongas mellan glasen tar ner det till 1,4. En isolerruta är två glas som sitter ihop i en tät enhet. Enklast byter du glaset när bågarna ändå är nere för att du ska renovera fönsterbågarna, eftersom glaset då ska kittas om i alla fall.

Ett helt nytt fönster, från 2,8 till ett energifönster på 0,9, sänker U-värdet med 1,9. På 1,5 kvadratmeter och med gradtimmarna för Mellansverige blir det omkring 250 kilowattimmar och 610 kr om året för det fönstret, och tio sådana fönster ger drygt 6 000 kr om året.

Energimyndighetens fönsterguide räknar värmeförlusten enklare, med 21 grader inne och 8 ute under årets alla timmar. Med den metoden släpper ett fönster på 1,5 kvadratmeter med U-värdet 1,0 ut 170 kilowattimmar om året, mot 134 med gradtimmarna för Mellansverige. Metoden drar inte av värmen från sol, människor och apparater och ger därför högre tal, så för en besparingskalkyl håller jag mig till gradtimmarna.

Databladet gäller fönstret och inte fogen runt det. En otät drevning runt karmen släpper in luft, och det syns inte i något U-värde.

Därför blir huset sämre än talen på pappret

Formeln räknar med skikt som är hela och torra och sitter tätt. I ett riktigt hus finns köldbryggor, luftläckor och fukt, och allt det gör att mer värme går ut än räkningen säger.

Köldbryggorna syntes redan i exemplet, där regeln släppte igenom tre gånger så mycket som ullen bredvid. Samma sak gäller varje bjälke och kant där trä eller betong går rakt igenom isoleringen, och ju bättre resten av huset är isolerat, desto större del av förlusten står köldbryggorna för.

U-värdet handlar bara om värme som leds genom materialen. Varm luft som läcker ut genom en otät fog tar med sig sin värme förbi hela räkningen, och därför är tätningen en så stor del av jobbet när du tilläggsisolerar vinden.

Ett fuktigt material leder värme bättre än ett torrt, och det syns i lambdavärdena. Lättbetong på 500 kg per kubikmeter räknas med 0,14 i stället för det torra materialets 0,12, enligt Betongföreningen.

Isolerar du en vägg flyttar du också den punkt i väggen där det blir så kallt att fukt kan fällas ut. Daggpunktsräknaren räknar ut var den punkten hamnar med din inomhusluft. På en källarvägg som isoleras inifrån kan den hamna inne i muren, och därför ska minst en del av isoleringen på en källarvägg sitta på utsidan.

Vanliga frågor

Vad är ett bra U-värde på ett fönster?

Under 1,0, enligt Energimyndighetens råd för nya fönster. Boverkets tal när du byter fönster i ett befintligt hus är 1,2 fram till och med den 30 september 2026 och 1,1 från den 1 oktober 2026. Se till att det är Uw du jämför, talet för hela fönstret med karm och båge, och inte Ug, som bara gäller glaset och därför normalt ser bättre ut.

Vad är skillnaden mellan U-värde och lambdavärde?

Lambdavärdet är en egenskap hos ett material, i watt per meter och grad. Det säger hur bra ullen, träet eller betongen leder värme, oavsett hur tjockt skiktet är. U-värdet gäller en hel byggnadsdel med alla sina skikt och deras tjocklek, i watt per kvadratmeter och grad. Du räknar fram U-värdet ur lambdavärdena, inte tvärtom.

Vad är U-medel?

Det är det genomsnittliga U-värdet för hela huset, där väggar, tak, golv, fönster, dörrar och köldbryggor räknas ihop och delas med husets hela yta utåt. Boverket kallar det Um, och det är på det talet ett nytt hus har krav, i stället för på varje vägg och fönster.

Vilket U-värde har ett gammalt hus?

Ett hus från 1920 eller tidigare hade ungefär 0,90 i ytterväggen och 0,50 i vindsbjälklaget när det var nytt, enligt Energimyndighetens tabell. Många hus har förbättrats sedan de byggdes, framför allt på vinden. Vet du inte vad som finns i väggarna är byggåret den bästa gissningen, och Energimyndighetens tabell ger ett tal för varje period av byggår.

Räknas U-värdet med eller utan reglarna?

Ett riktigt U-värde för en vägg ska ha med reglarna, eftersom de leder värme mycket bättre än ullen. Räknar du bara genom ullen får du ett för lågt tal. Standarden SS-EN ISO 6946 har en metod för att väga ihop reglar och ull, och med den blev en sjuttiotalsvägg med 12 procent trä drygt en fjärdedel sämre än räkningen genom bara ullen.