Hur självdraget i ett äldre hus fungerar och när det behöver hjälp

Har huset galler i taket i köket och badrummet men ingen fläkt någonstans, då har du självdrag. Det är det vanligaste sättet att ventilera ett svenskt småhus. När Boverket inventerade Sveriges hus 2007 och 2008 hade 72 procent av alla småhus självdrag, och bland dem som byggdes före 1960 var det 97 procent. Systemet har inga fläktar och kostar nästan ingenting i drift. Men det har ett par svagheter som är bra att känna till om du ska byta fönster, isolera eller byta värmekälla.

Så fungerar självdragsventilation

Luften inne är varmare än luften ute och därför lättare. Den stiger, går in i gallren i köket, badrummet och på toaletten och vidare upp genom kanaler till taket. Gallren heter frånluftsdon, och luften som går ut kallas frånluft. När den lämnar huset blir det ett litet undertryck längre ner, och det drar in ny luft utifrån, tilluft, genom ventiler i väggar och fönster och genom springor runt fönster och dörrar.

Draget blir starkare ju kallare det är ute och ju större höjdskillnaden är mellan ventilen där luften kommer in och kanalens mynning på taket. Boverkets handbok om självdrag ger en räkneregel för det: ungefär 0,04 pascal för varje meter höjd och varje grad som det är kallare ute än inne.

Räknat med formeln i Boverkets handbok Självdragsventilation (1995), med 21 grader inne och ingen blåst.

En pascal är ett mycket litet tryck, och till och med det starkaste draget i tabellen är svagt. Därför räcker det med en igensatt ventil eller en tätad springa för att flödet ska minska märkbart.

Blåsten spelar också in. Blåser det fem meter per sekund ger det ungefär 7,5 pascal, mer än temperaturskillnaden ger en nollgradig dag. Oftast hjälper blåsten till, eftersom den suger ut luft när den drar förbi kanalens mynning. Sitter ventilerna bara på den sida av huset som ligger i lä kan blåsten i stället bromsa draget, och i hård blåst kan luft tryckas ner genom kanalen.

I ett hus i två plan kommer det mesta av uteluften in på bottenvåningen, där undertrycket är störst. Varje rum på övervåningen behöver därför ett eget frånluftsdon, och det räcker inte med ventiler för uteluften där uppe. Saknas gallren på övervåningen, låt en ventilationsfirma se om det går att dra kanaler dit. Högst upp i huset blir det i stället ett litet övertryck på vintern, och det pressar ut varm och fuktig luft genom gliporna i bjälklaget mot vinden. Det är samma tryck som driver fukten upp på vinden. I Boverkets inventering hade 84 procent av husen med mögel på vinden självdrag, mot 72 procent av alla småhus.

Varför draget försvinner på sommaren

När det är 20 grader både ute och inne finns nästan inget tryck kvar. Det syns längst ner i tabellen. En varm och vindstilla sommardag kan flödet bli för litet eller stanna helt, och en kall vinterdag kan draget bli så starkt att det drar kallt. Värmen från människor, spis och dusch ger ett svagt drag även på sommaren. Räkna med att vädra med öppna fönster när det blir varmt, för självdraget klarar inte den biten själv.

Skorstenen spelar in året runt. I många hus går självdragskanalerna i samma murade skorsten som rökkanalen, och så länge det eldades i en panna eller en kamin var kanalerna varma och drog bra även på sommaren. När pannan ersätts av en värmepump kallnar skorstenen, och då blir ventilationen ofta sämre, med lukt och fukt som följd. Känns luften instängd sedan du bytte värmekälla är det troligen förklaringen.

Räcker självdraget i ditt hus?

Troligen inte hela året. Ett nytt hus ska byta minst 0,35 liter uteluft per sekund för varje kvadratmeter golv, och minst 4 liter per sekund för varje person som vistas i ett rum. Det kravet står i Boverkets föreskrifter, BFS 2024:8, och gäller när ett hus byggs och när du bygger om. För ett hus som står kvar som det är finns i stället Folkhälsomyndighetens allmänna råd, FoHMFS 2014:18. Ett allmänt råd är ingen tvingande regel, men det är vad som gäller när någon ska bedöma om luften i en bostad är ett hälsoproblem. Enligt rådet bör luften i hela bostaden bytas minst 0,5 gånger i timmen, och med 2,5 meter i tak blir det samma sak som 0,35 liter per sekund och kvadratmeter.

Det finns inga krav på hur mycket luft som ska ut ur ett visst rum, som köket eller badrummet. De tal du kan hitta på nätet var allmänna råd i Boverkets byggregler från 1994 till 2006. Köket skulle ha 10 liter per sekund och kunna forceras, ett badrum med ett fönster som gick att öppna 10 liter per sekund, och ett badrum utan fönster 15 liter per sekund eller 10 om fläkten gick att skruva upp till 30. Råden gällde bara frånluft med fläkt och har tagits bort.

När Boverket mätte luften i ett urval av småhus, två veckor i varje hus mellan oktober 2007 och maj 2008, låg fyra av fem under 0,35 liter per sekund och kvadratmeter. I husen med självdrag byttes luften i genomsnitt 0,40 gånger i timmen, lika ofta som i genomsnitt i alla småhus. Mätningarna gjordes under eldningssäsongen, när självdraget har mest tryck att arbeta med. Utgå därför från att ditt hus får för lite luft tills du har provat.

Det här kan du göra själv:

1. Välj en dag när det är minst tio grader kallare ute än inne. Det är först då det går att säga något om självdraget.
2. Håll ett papper mot gallret i köket, badrummet och på toaletten. Dras pappret mot gallret går luften ut som den ska. Med en tänd rökelsepinne syns det tydligare, och kommer röken ut ur gallret i stället för att gå in, drar kanalen baklänges.
3. Prova ventilerna för uteluften på samma sätt. Där ska luften gå in i rummet.
4. Häng en hygrometer i sovrummet några kalla dagar. Luften inne bör inte bära mer än 3 gram vatten per kubikmeter utöver det som luften ute bär. En vinterdag bär uteluften 3 till 5 gram per kubikmeter, och tabellen över hur mycket vatten luften rymmer hjälper dig att räkna om hygrometerns procent till gram. Talet blir aldrig bättre än instrumentet, och med koksalt kan du kontrollera din hygrometer.

Några tecken syns utan instrument. Täcker kondensen insidan av fönstren redan när det är runt 5 minusgrader ute, är ventilationen värd att undersöka. Känner du matos i sovrummet går luften från köket mot sovrummen i stället för tvärtom. Och sitter imman kvar på badrumsspegeln mer än en halvtimme efter duschen, tar frånluften inte hand om fukten.

Nya fönster och mer isolering tar bort tilluften

Det här är den vanligaste fällan i ett självdragshus. I ett gammalt hus kommer ofta hälften av uteluften in genom otätheter. Byter du till täta fönster, sätter nya tätningslister eller tilläggsisolerar väggarna, försvinner de vägarna. Frånluften orkar inte suga in luft genom en tät vägg, så flödet minskar, och fukten från dusch, matlagning och andning blir kvar inne. Det kan ge fuktskador och dålig luft, och därför ska nya ventiler sättas in samtidigt som du tätar. Ofta märks det först som imma på insidan av fönstren.

Det finns två sorters ventiler för uteluft:

• En spaltventil sitter i fönstrets båge eller karm. Den kan ingå när du köper nya fönster, och det är det enklaste sättet att få ventilation ovanför fönstren när de ändå byts.
• En väggventil sätts i ett hål som borras genom ytterväggen. Placera den vid ett element, bakom eller högt ovanför, så att elementet värmer den kalla luften och du slipper drag längs golvet.

Hur mycket luft en ventil släpper in står i tillverkarens datablad, oftast angivet vid 10 pascal. Väggventilen Fresh 100 Thermo släpper till exempel in 7,5 liter per sekund vid 10 pascal. Självdraget ger sällan 10 pascal. En kall dag kanske det blir 4 pascal över ventilen, och då släpper samma ventil in runt 4,7 liter per sekund. I verkligheten blir det mindre, eftersom kanalerna och gallren också tar en del av trycket.

Ett hus på 120 kvadratmeter behöver 42 liter per sekund. Har huset tätats så att nästan ingenting läcker in, ska alla 42 liter komma in genom ventilerna, och då behövs runt nio sådana ventiler en kall dag. Läcker hälften fortfarande in räcker fyra eller fem. Det är en överslagsräkning och ingen dimensionering, men den visar att en enda ventil i vardagsrummet inte räcker. Jag skulle sätta minst en i varje sovrum och en i vardagsrummet, fler i ett tätat hus. Ett sovrum där två sover behöver dubbelt så stor öppning som ett där en sover. Varje rum behöver också en spalt under dörren, så att luften kan fortsätta mot köket och badrummet.

Två saker till är bra att veta om ventilerna. De släpper in ljud utifrån, och bor du nära en trafikerad väg finns det ljuddämpade modeller. Har ventilen en termostat kan den stänga sig själv i kyla. Fresh 100 Thermo gör det vid 5 minusgrader, om du inte sätter i en liten bricka som håller den något öppen.

Isolerar du vinden samtidigt blir den kallare och känsligare för fuktig luft underifrån, så täta gliporna i bjälklaget innan isoleringen läggs.

Frånluftsfläkt och frånluftsvärmepump

Räcker inte ventilerna kan du ge självdraget hjälp. Den enklaste formen är en fläkt som sitter i den gamla kanalen och förstärker draget, och i badrummet kan det vara en fläkt som går upp i varv när någon duschar. En frånluftsfläkt för hela huset suger ut luften från kök, badrum och toalett. Systemet kallas mekanisk frånluftsventilation. Undertrycket från fläkten drar in uteluft genom ventilerna i väggar och fönster, och flödet blir ungefär detsamma året runt, oavsett blåst och temperatur.

En frånluftsvärmepump är en frånluftsfläkt som dessutom tar vara på värmen i frånluften och för över den till husets element eller varmvatten. Båda systemen behöver ventiler för uteluften, så spaltventilerna och väggventilerna ska vara kvar.

Fläkten ändrar trycket i hela huset, och det får två följder. Radon sugs in från marken när trycket inne är lägre än i marken, och när ett självdragshus byggs om till mekanisk ventilation kan mer radon läcka in. Mät radonet efter bytet, även om du har mätt förut. Blir halten för hög går markradonet att hålla ute med ett undertryck i marken under huset. Står ett sovrumsfönster öppet på natten kommer dessutom nästan all uteluft in där, och de andra rummen får mindre.

Bestäm också vad som ska hända med de gamla kanalerna. Se om de går att använda för den nya ventilationen, och ta bort eller täta dem som inte längre behövs. Det kräver föreskrifterna när ventilationen byggs om. En självdragskanal som lämnas öppen bredvid en fläkt kan annars börja dra baklänges.

FTX i ett äldre hus kräver ett tätt hus

Med FTX går både luften in och luften ut med fläktar genom kanaler. Bokstäverna står för frånluft, tilluft och värmeväxlare. Värmeväxlaren sitter i ett aggregat, en låda med fläktar och filter som kanalerna går till, och för över värmen i den utgående luften till luften som kommer in, så att uteluften når rummen förvärmd och filtrerad. Ventilationen kan stå för upp till 15 procent av husets energianvändning, och växlaren tar tillbaka det mesta av värmen i frånluften.

Energimyndigheten, Ventilation, ET 2025:03, tabell 1.

Men FTX passar inte alla äldre hus. Luft som läcker in genom väggarna passerar aldrig värmeväxlaren, så ett otätt hus får ut lite av den. Enligt Energimyndigheten är ett tätt hus en förutsättning. Ventilerna i fönster och väggar ska dessutom tätas när FTX sätts in, tvärtemot vad som gäller med frånluftsfläkt. Ett gammalt hus som läcker luft behöver därför tätas först, och det är ett större jobb än att sätta upp själva aggregatet.

Det behövs också kanaler genom huset, både för luften in och för luften ut. Ju större och rakare de är, desto mindre fläktkraft behövs, och i ett äldre hus är det ofta svårt att hitta plats för raka kanaler. Frånluftsflödet brukar ställas in ungefär 10 procent högre än tilluftsflödet, så att huset får ett litet undertryck och fukten inte pressas ut i väggarna. Byt filtren minst en gång om året, helst på hösten när pollensäsongen är över.

Om det vore mitt hus och det fortfarande läckte luft här och där, skulle jag börja med ventilerna och en frånluftsfläkt och spara FTX till dagen då väggarna eller fönstren ändå ska göras om. Har du redan bytt fönster är ventilerna och fläkten fortfarande första steget, och FTX blir aktuellt när också väggarna och vindsbjälklaget har tätats.

Bokstäverna i parentes är branschens förkortningar. Sammanställt ur Energimyndighetens guide om ventilation och Boverkets föreskrifter om ventilationskontroll.

Ventilationskontrollen, OVK, gäller sällan en villa

Obligatorisk ventilationskontroll, OVK, är en besiktning av ventilationen som en certifierad kontrollant gör. Ett en- eller tvåbostadshus med självdrag eller med enbart frånluftsfläkt omfattas inte alls, enligt Boverkets föreskrifter om ventilationskontroll, BFS 2011:16. Har villan FT, FTX eller en frånluftsvärmepump ska ventilationen besiktigas en gång innan den tas i bruk, men sedan aldrig igen.

Boverket förklarar undantaget med att den som äger ett småhus har så stort eget intresse av att ventilationen fungerar att det inte behövs någon återkommande kontroll. Du får ändå beställa en. Vill du att någon ska se över självdraget, be om ett besök på vinterhalvåret, när det är tillräckligt kallt ute för att draget ska gå att bedöma.

Vanliga frågor

Kan man ha köksfläkt i ett hus med självdrag?

Det går, men den kan ställa till det. När köksfläkten går ökar undertrycket i huset, och då kan luften vända i de andra kanalerna, så att uteluft dras in genom badrumsgallret i stället för att luften går ut. Det kallas bakdrag. Öppna ett fönster en bit när fläkten går på högsta läget, och stäng av den när du har lagat klart. En fläkt med kolfilter, som för tillbaka luften till köket, tar inte hand om fukten och räknas inte som ventilation.

Ska man stänga ventilerna på vintern?

Stäng dem aldrig helt. Du kan ställa ner en ventil en bit när det är riktigt kallt, men en stängd ventil ger sämre luft, mer fukt och risk för bakdrag i kanalerna. Drar det kallt från en ventil som sitter långt från elementet är det bättre att låta en ventilationsfirma flytta ventilen.

Går det att ha självdrag och ändå ta vara på värmen?

En värmeväxlare bromsar luften så mycket att självdraget inte orkar driva den. Vill du ta vara på värmen i frånluften behövs fläktar, antingen i en frånluftsvärmepump eller i ett FTX-system.