Hoppa till innehåll
Hantverkstips
Meny

Problemguide · Mellan · Fukt

Den gamla torpargrunden blir fuktig när huset och tomten ändras

Torpargrund i genomskärning med syllen på en stenfot, trossbotten med lera och spån och en glugg där uteluften kommer in.
Syllen ligger direkt på en stenfot av natursten utan bruk, och det är där rötan brukar börja. Golvbjälkarna vilar på en bärlina som står på staplade stenar, och mellan bjälkarna ligger trossbotten med en kaka av lera och spån ovanpå. Under huset är det jord. Sommarluften kommer in genom gluggen och kyls mot den kalla marken, och givaren hänger på sin sladd en bit innanför gluggen. Murstockens fundament står nere i grunden och värmde den förr, när spisen eldades varje dag.

Kort svar

En torpargrund är den äldre grunden under torp och timmerhus, med en stenfot lagd utan bruk, ett golv som ligger nära jorden och små gluggar i stenfoten där uteluften kommer in. Den blir fuktigast på sommaren, när varm uteluft kyls av mot den kalla marken, och trä kan börja mögla när luften under golvet håller 75 till 80 procent relativ fuktighet en längre tid.

Börja med vattnet runt huset och marknivån mot stenfoten, rensa bort byggrester, löv och annat skräp under golvet och stryp gluggarna på vintern. Plast på marken och värme från spisen kommer sedan. En avfuktare sätter du in sist, eftersom den kräver en grund som går att täta.

Innehåll, 7 avsnitt
  1. Skillnaden mellan en torpargrund och en krypgrund
  2. Spisen och snön höll grunden torr
  3. När sommarluften möter den kalla marken
  4. Mät fukten i en grund du inte kommer in i
  5. Ventilera torpargrunden efter årstiden
  6. Åtgärderna i den ordning de ska göras
  7. Avfuktare i torpargrunden

Under ett gammalt torp finns sällan en lucka att krypa in genom. Golvet ligger en bit ovanför jorden på en stenfot, och genom små gluggar mellan stenarna kommer uteluften in. Många sådana grunder har stått i mer än hundra år, och de flesta fungerade bra så länge det eldades i huset. Blir en av dem fuktig i dag har oftast något ändrats i huset eller runt det, och det går för det mesta att rätta till utan att riva grunden.

Skillnaden mellan en torpargrund och en krypgrund

Byggnadsvårdare och byggare menar inte samma sak med torpargrund. För en byggnadsvårdare är det grundstenarna under knutarna som timmerstommen vilar på, medan en byggare kan mena vilken fullmurad krypgrund med ventiler som helst. Så beskriver Svenska byggnadsvårdsföreningen skillnaden. Svenskt Träs kunskapsbank TräGuiden och Skellefteå museums Hålla hus behandlar torpargrund som ett äldre namn på krypgrund.

Det är den gamla grunden som beter sig annorlunda, och du känner igen den på stenfoten. Stenfoten är en kallmur, stenar som är lagda på varandra utan bruk. Stenarna under knutarna bär huset, och resten av muren stänger ute drag och djur. Golvbjälkarna vilar på bärlinor, grova stockar i husets längdriktning som står på staplade stenar. Mellan bjälkarna ligger trossbotten, två lager brädor med en tunn kaka av lera ovanpå och överst sågspån eller kutterspån. Under alltihop är det jord.

Dra i sidled för att se hela tabellen

Gammal torpargrund Modern krypgrund
Byggdes från 1800-talet fram till 1950-talet från 1950-talet
Grundmur natursten utan bruk block av lättklinker eller betong
Isolering i golvbjälklaget sågspån, torvmull eller koksaska, oftast ett tunt lager tjock isolering
Ventilationen på vintern gluggarna stängda och täckta med granris och snö lika stor som på sommaren
Värme i grunden från spisens fundament ingen
Marken under huset jord som regel plastfolie

Källa: Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola för ventilationen, isoleringen och värmen, och Fuktcentrums artikel i Bygg & teknik 5/02 för de moderna grunderna. Byggtiden kommer från Hålla hus och länsstyrelsernas skrift om mark och grund. Grundmuren och marken kommer från Slöjd & Byggnadsvård. Lästa 4 oktober 2026.

Ligger golvbrädorna direkt på jord som fyller grunden ända upp, utan gluggar i stenfoten, har du en mullbänksgrund. Den ska vara tät mot uteluften och har inga gluggar att sköta. Har ditt hus i stället en grund murad av betong- eller lättklinkerblock från 1950-talet eller senare, gäller gränserna och åtgärderna för en vanlig krypgrund, även om grunden kallas torpargrund i annonsen.

Spisen och snön höll grunden torr

Den gamla grunden fungerade eftersom huset ovanför var varmt och otätt. Murstocken stod på ett fundament nere i grunden, och när spisen eldades varje dag för maten och värmen, höll murstocken både grunden och marken under huset varma året runt. Golvbjälklaget var tunt isolerat, så värme sipprade ner genom golvet, och fukt från marken kunde ta sig upp samma väg och vädras ut genom rummen. Fuktcentrums jämförelse mellan gamla och nya grunder säger det rakt ut: ”Det värmetillskott som torpargrunden fick från spisen höjde temperaturen och sänkte den relativa fuktigheten.”

Kattgluggarna, som ventilerna i stenfoten kallas, stod öppna på sommaren. På vintern täcktes de med granris, och snön skottades upp mot stenfoten. Då kom ingen kall luft in, och snön isolerade dessutom, så marken under huset hann aldrig frysa till ordentligt. Snön var en isolering som kom tillbaka varje vinter.

Boverket har räknat upp vad som har ändrats sedan dess, och varje ändring har gjort grunden kallare eller fuktigare.

Dra i sidled för att se hela tabellen

Det som ändrats Det som händer i grunden
Vedspisen byttes mot elspis och annan uppvärmning Murstocken värmer inte grunden under lika stor del av året, och grunden blir kallare och fuktigare
Plastmatta lades på golvet Grunden kan inte längre torka ut uppåt genom golvet
Isolering lades mellan golvbjälkarna Undersidan av bjälklaget blir kallare och fuktigare, och risken för påväxt ökar
Ventilerna fick stå öppna året runt Mer kyla lagras i marken, och luften som kommer in på våren och sommaren kyls av och blir fuktigare

Källa: Boverket, fuktrisker med krypgrund, avsnittet om den gamla torpargrunden. Läst 4 oktober 2026.

Runt huset har marken ofta vuxit sig högre, och stuprör och vägar kan ha flyttats så att vattnet rinner mot stenfoten i stället för bort från den. Då rinner vattnet rakt in under huset. Torpargrunden var för övrigt aldrig fri från problem, och röta och besvärande lukt fanns även förr.

Skadan hamnar först i syllen, den nedersta stocken som ligger direkt på stenarna, och i bjälkarna och trossbotten ovanför. Äkta hussvamp hittas också oftast just där, i syllar, bjälklag och trossbottnar i fuktiga grunder. Svampen behöver kalk och finns gärna nära murstocken, och en renovering av skorstenen eller grunden kan få svampen att börja växa. Ser du en rödbrun kaka med vit kant eller ett kanelbrunt pulver under huset, ska en sakkunnig titta på det. Hur äkta hussvamp ser ut och vad försäkringen kräver är bra att veta när du ringer ditt försäkringsbolag.

När sommarluften möter den kalla marken

Står gluggarna öppna hela vintern kyls marken under huset ner, och den kylan sitter kvar långt in på sommaren. Varm sommarluft som kommer in genom gluggarna kyls av mot marken, och då stiger luftfuktigheten i grunden. Utan spisens värme och golvets värmeläckage har torpet inget som håller emot. Fuktcentrum drar slutsatsen i sin genomgång Myt eller fakta från 2015: ”Uteluftventilerad grund är fuktig under sommaren.”

Jag har räknat på en sommardag med samma formel som daggpunktsräknaren använder. Luft på 20 grader och 70 procent relativ fuktighet bär ungefär 12,1 gram vatten per kubikmeter. Kyls den till 15 grader nere i grunden rymmer den som mest 12,8 gram, och luftfuktigheten där blir 95 procent. Trä som står i sådan luft en längre tid möglar. Är grunden ännu kallare fälls vattnet ut som kondens på syllen och på stenarna.

Med temperaturen och luftfuktigheten från din egen grund kan du räkna ut daggpunkten och hur många gram vatten luften bär, både för uteluften och för luften under huset.

Mät fukten i en grund du inte kommer in i

Två trådlösa hygrometrar som loggar räcker långt. Den ena sticker du in genom en glugg och låter den hänga fritt en bit in, med avstånd både till jorden och till stenarna. Nära de kalla ytorna visar givaren för högt. Den andra sätter du ute i skuggan. Efter en sommar visar mottagaren inne i huset hur fuktigt det har varit under golvet och när. Givarna kan visa några procentenheter fel, och ett salttest i en burk på köksbänken visar hur mycket.

Fuktkvoten i träet säger mer om skadan än luften gör. Mät syllen med en fuktkvotsmätare där du kommer åt den, utifrån vid stenfoten eller inifrån om det finns en lucka. Stockholms läns museum skriver att syllstocken ska ha en frisk kärna och att den annars måste bytas.

Dra i sidled för att se hela tabellen

Var du mäter Värdet att hålla sig under Vad som händer över det
Luften under golvet 75 % relativ fuktighet Trä kan börja mögla mellan 75 och 80 % om fukten håller i sig
Syllen och bjälkarna fuktkvot 20 % Risken för röta ökar, och över 30 % kan rötsvampar etablera sig

Källa: 75 procent är gränsen i Boverkets föreskrifter BFS 2024:8, 7 kap. 1 §, för material vars kritiska fukttillstånd inte är undersökt. Mögel- och rötgränserna kommer från TräGuiden och gäller vid 20 grader. Lästa 30 september 2026.

Vilken fuktkvot syllen får med de värden givaren visar kan du räkna fram i fuktkvotsräknaren.

Ventilera torpargrunden efter årstiden

Stäng eller stryp gluggarna över vintern, från de första frostnätterna till våren. Vinterluften är visserligen torr, men den kyler marken, och den kylan finns kvar när sommarluften kommer. Så sköttes torpen, och det fungerar eftersom golvet är tunt. Värmen från rummen sipprar ner i grunden, och fukten kan vädras ut uppåt genom golvet, vilket Boverket beskriver i sin genomgång av den gamla torpargrunden. En modern krypgrund med tjock isolering i golvet saknar den vägen. Har golvet i ditt torp isolerats, eller står torpet oeldat hela vintern, fungerar grunden mer som en sådan, och då ska gluggarna stå öppna tills en avfuktare är på plats, som i en vanlig krypgrund. Förr stängdes gluggarna med järnluckor eller träklossar, och en bit cellplast som går att ta ut gör samma jobb.

Låt gluggarna stå öppna resten av året. En sval höstdag torkar uteluften grunden, fast hygrometern ute visar högre procent än den nere i grunden. En oktoberdag med 5 grader och 90 procent bär luften 6,1 gram vatten per kubikmeter. När den värms till 10 grader i grunden hamnar den på 65 procent, och då tar den upp fukt där nere.

På sommaren säger källorna emot varandra. Slöjd & Byggnadsvård, Västra Götalandsregionens centrum för byggnadsvård, råder dig att hålla gluggarna stängda under de varmaste månaderna. Forskarna vid SP, i dag en del av forskningsinstitutet RISE, kom fram till att mindre ventilation på sommaren inte räcker för att hålla fukten nere i en krypgrund och att grunden då värms upp långsammare och lukt inte vädras ut. Charlotte Svensson på Fuktcentrum gick 2001 igenom åtgärdade krypgrunder i Bygg & teknik och kom fram till att det rätta är att ventilera mer på sommaren och mindre på vintern, så att grunden inte kyls ner. Ingen av dem har mätt i en gammal torpargrund, och det har inte jag heller.

Mitt råd är att låta gluggarna stå öppna på sommaren. Stängda gluggar håller kvar lukten under huset och bromsar uppvärmningen av grunden, och det är bara tillsammans med en avfuktare som det är rätt att stänga dem då. Ligger luftfuktigheten i grunden ändå över 75 procent i juni och juli är det åtgärderna nedan som hjälper. En unken jordlukt inne i huset är ofta det första tecknet på att grunden är för fuktig, och var lukten är som starkast brukar peka ut var den kommer ifrån.

Åtgärderna i den ordning de ska göras

Vattnet och marken utanför huset kan du ta itu med direkt. Att rensa och täcka marken under huset och att ställa in en avfuktare kräver däremot att någon kommer in under huset. Saknas det en lucka, behöver golvet få en. Ligger golvet så nära jorden att ingen kan krypa in under det, är det åtgärderna utifrån, gluggarna och värmen från spisen som återstår.

  1. Led bort vattnet från huset. Stuprören ska släppa vattnet en bit från stenfoten, och marken ska luta bort från huset. Låt marken ligga 15 till 20 centimeter under allt trä, och slänta den så att den lägsta punkten hamnar 1 till 1,5 meter ut från huset. Måtten kommer från länsstyrelsernas skrift om mark och grund. Löv och rabatter bygger på jordlagret år för år, så gräv med jämna mellanrum bort det som har kommit till.
  2. Rensa marken under huset från byggrester, torv, löv och gamla brädbitar. Sådant är det första som möglar när luften blir fuktig.
  3. Täck marken med plast. Den stoppar fukten som avdunstar från jorden, men den ska inte ligga på organiskt material, och lukt kan gå igenom den. Vill du också isolera marken, lägger du isoleringen ovanpå plasten. I en modern grund kan du följa hur mark och grundmur isoleras steg för steg. Under ett torp med stenar och ojämn mark är det svårt att få isoleringsskivorna att ligga an överallt, och då är plast och värme det som fungerar.
  4. Stryp gluggarna på vintern och låt dem stå öppna resten av året.
  5. Tillför värme. Elda i spisen när huset ändå behöver värme, och överväg en liten värmekälla nere i grunden, installerad av en elektriker. Forskarna vid SP kom fram till att ganska lite värme gör stor skillnad. Lägg plasten först, för värme över bar jord får mer vatten att avdunsta.
  6. Sätt in en avfuktare om grunden fortfarande är för fuktig efter en sommar.

Stenarna i en torpargrund ligger grunt, ofta långt ifrån frostfritt djup. Därför skulle jag bara låta någon som har arbetat med gamla grunder förut gräva för en dränering runt huset tätt intill stenfoten.

Några ändringar gör grunden fuktigare, och dem ska du låta bli. Lägg ingen plastmatta på golvet ovanför grunden, eftersom den stänger fuktens väg uppåt. Slöjd & Byggnadsvård föreslår linoleum i stället. Gjut ingen betong mot stenfoten och putsa den inte, för en betongkant fångar regnvatten och leder in det under syllen. Behöver stenfoten fogas någonstans, använd hydrauliskt kalkbruk, som är elastiskt och tål att stenarna rör sig. Måste syllen bytas ska den nya vara av moget kärnvirke, och tryckimpregnerat virke hör inte hemma i ett gammalt hus.

Avfuktare i torpargrunden

Hålla hus kallar avfuktaren det säkraste sättet att få det torrt under huset, men den står sist i listan, eftersom den bara fungerar i en tät grund. SP skriver att grunden ska lufttätas effektivt, och tillverkarna av sorptionsavfuktare vill ha ventiler och sprickor tätade och hela marken täckt med plast ända ut till muren. En grund med kallmur, öppna fogar och jord på marken klarar inget av det utan ett ordentligt arbete. I en otät grund får maskinen gå mycket och dra mer el, och slutar den gå kommer fukten tillbaka inom kort.

Grunden är dessutom kall. Ligger den under 10 grader en längre tid ska det vara en sorptionsavfuktare. Där drar jag gränsen. Mellan 10 och 15 grader har en kondensavfuktare redan tappat det mesta av sin kapacitet, så även där är sorption det säkra valet. Maskinen ska stå en bit upp från marken, och vilken storlek som passar golvytan räknas fram på samma sätt som för en vanlig krypgrund. Med ditt eget elpris kan du räkna ut vad den kostar i el per år.

Går grunden inte att täta återstår värme. Det säljs termiska avfuktare som värmer luften i grunden så att den relativa fuktigheten sjunker, och de fungerar med öppna gluggar. TrygghetsVakten marknadsför sin för otäta torpargrunder. Värmen hjälper, men även här ska plasten läggas först. Hur maskinerna klarar en torpargrund har ingen oberoende part mätt, så vitt jag kan se.

Vanliga frågor

Kan man göra om en torpargrund till en vanlig krypgrund?

Ja, men det är ett stort ingrepp i ett gammalt hus. Byts stenfoten mot en gjuten eller murad grund påverkas husets bärande delar, och då kan det krävas en anmälan till byggnadsnämnden enligt plan- och byggförordningen, 6 kap. 1 §. Är huset särskilt värdefullt, får det enligt plan- och bygglagen, 8 kap. 13 §, inte förvanskas, och en gjuten sockel i stället för natursten kan då kräva bygglov. Fråga kommunen innan du börjar. Det här är min läsning av reglerna, och det är kommunen som avgör. Det som gör störst skillnad för fukten, att leda bort vattnet, rensa marken och täcka den, går att göra med stenfoten kvar.

Ska golvet över en torpargrund tilläggsisoleras?

Gör det i så fall med måtta. Varje centimeter isolering i golvbjälklaget håller kvar värmen uppe i huset och gör grunden kallare, och röta är inte ovanlig i golvbjälklag som har tilläggsisolerats i modern tid. Fyll på med något som tar upp och avger fukt, som kutterspån eller cellulosaisolering, låt den gamla fyllningen ligga kvar om den är torr och håll ett öga på grunden de närmaste åren. Isolering på marken gör både golvet och grunden varmare, men under ett torp med ojämn stenbotten är den svår att lägga.

Ska mullbänken tas bort?

Det beror på vilken mullbänk du menar. Den inre mullbänken är jord som fyller ut grunden ända upp till golvet, och Slöjd & Byggnadsvård råder dig att behålla den så länge den är torr och fungerar. Har den sjunkit kan du fylla på med jord, skumglas eller lättklinkerkulor, och efter 50 till 100 år är det dags att byta fyllningen och se över virket. Den yttre mullbänken är en jordvall eller rabatt mot fasaden, och den ska grävas bort så att jorden inte ligger mot träet. Rabatter tätt intill grunden håller kvar fukten mot syllen.

Källor

  1. Boverket, fuktrisker med krypgrund, den gamla torpargrunden och tabellen över förändringar (ändrad 2023-03-15, läst 2026-10-04)
  2. Boverket, PBL kunskapsbanken, Fuktsäkerhet (BFS 2024:8, 7 kap. 1 §)
  3. Fuktcentrum LTH, myt eller fakta, krypgrund är en fuktsäker grundläggning (2015-11-06, läst 2026-10-04)
  4. Elmroth m.fl., går det att bygga fuktsäkra krypgrunder?, Bygg & teknik 5/02
  5. Svensson, effekter av åtgärder i uteluftsventilerade krypgrunder med fukt- och mögelskador, Bygg & teknik 5/01
  6. Olsson, SP, lösningar för krypgrundsproblematiken, Bygg & teknik 8/06
  7. Svenskt Trä, TräGuiden, uteluftsventilerad krypgrund, äldre teknik torpargrund (uppdaterad 2020-04-06)
  8. Svenskt Trä, TräGuiden, mikroorganismer (uppdaterad 2025-01-24)
  9. Länsstyrelserna i Gävleborgs, Västmanlands och Örebro län, information om byggnadsvård, mark och grund (1999)
  10. Slöjd & Byggnadsvård, Västra Götalandsregionen, torpargrund (uppdaterad 2026-09-30)
  11. Slöjd & Byggnadsvård, Västra Götalandsregionen, mullbänk (uppdaterad 2026-09-30)
  12. Hålla hus, Skellefteå museum, torpargrund
  13. Hålla hus, Skellefteå museum, tilläggsisolering av torpargrund
  14. Hålla hus, Skellefteå museum, sockeltätningar
  15. Stockholms läns museum, Byggnadswebben, timmerstomme (ändrad 2026-08-12)
  16. Svenska byggnadsvårdsföreningen, Adolfi och Fickler, på säker grund (Byggnadskultur 2015 nr 3)
  17. Saltarfvet Byggnadskultur, torpargrund och mullbänk (2023-04-04)
  18. Folksam, hussvamp, risker, symtom och sanering (odaterad, läst 2026-09-30)
  19. Corroventa, krypgrundsavfuktning, broschyr (tillverkare, september 2025)
  20. TrygghetsVakten, krypgrundsavfuktare (tillverkarens webbutik, läst 2026-10-04)
  21. Plan- och bygglag (2010:900), 8 kap. 13 § och 9 kap. 37 §, riksdagen.se
  22. Plan- och byggförordning (2011:338), 6 kap. 1 §, riksdagen.se