Dränera huset, hela jobbet och var du ska lämna över

Att dränera ett hus består av åtta moment i en bestämd ordning, men två saker ska vara gjorda innan du börjar gräva. Först ska du ha tagit reda på att vattnet i källaren kommer ur marken och inte ur luften. Sedan ska det billiga vara gjort, och det billiga är stuprören, markens lutning och dagvattenbrunnen. Därefter kommer maskinen. Då gräver du ut längs grundmuren, lägger ett nytt rör i botten, klär murens utsida och fyller igen i packade lager.

Jag börjar med vad grundtypen betyder för dräneringen, eftersom en källare, en platta på mark och en krypgrund har olika mycket nytta av en dränering. Sedan går jag igenom momenten i ordning, med måttet och källan bakom vart och ett, för det är där de flesta guider är tunna. Längre ner säger jag också var jag tycker att du ska sluta göra jobbet själv.

Källare, platta på mark och krypgrund dräneras inte lika

En källare står med väggarna nere i jorden året runt. Boverket konstaterar att källarväggar och grunder under marknivå alltid är omgivna av fuktig mark, och därför är det i källaren som dräneringen oftast är själva lösningen. En platta på mark och en krypgrund ligger högre. Där är det oftare regnvattnet som rinner in mot huset som ställer till det, och mer sällan grundvattnet.

Källor: Boverket (alla tre), Isodrän (rörets läge och värmen i källaren), Villaägarna (plattan) och Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola (krypgrunden), lästa 7 oktober 2026. Grundsulan är foten som källarmuren står på, och kantbalken är den förstärkta kanten runt en betongplatta.

I källaren räcker inte dräneringen ensam. Isodrän, som tillverkar dränerande grundmursskivor, påpekar att murarna bara torkar ut om källaren är varm, helst 18 grader eller mer.

Under en platta på mark ska det ligga ett lager som både dränerar och är kapillärbrytande, och så beskriver Boverket en platta som är rätt byggd. Kapillärbrytande betyder att materialet är så grovt att vattnet inte kan sugas upp genom det till betongen. Runt plattan läggs dräneringen efter samma principer som runt en källare, och försäkringsbolaget GarBo bedömer att en gammal platta är lättare att dränera än en källare. Mest utsatta för ytvatten är hus där golvet ligger lågt jämfört med marken utanför.

Åldern på plattan spelar roll. Plattor som göts på fyrtiotalet fick ingen isolering alls, och från sextiotalet lades isoleringen oftast ovanpå betongen utan något tätt skikt mot marken. Golven med isoleringen ovanpå har med tiden fått omfattande fuktskador, enligt Boverket. Där kommer fukten underifrån genom betongen. En dränering runt huset leder bort vatten som rinner till, men marken under plattan förblir fuktig, så ta reda på hur fuktig betongen är innan du beställer en grävning. Hur den mätningen görs går jag igenom i fuktmätning i betong.

Boverket kallar den krypgrund som ventileras med uteluft för speciellt känslig. Forskarna på Fuktcentrum beskrev redan 2002 vad som brukar vara fel med dräneringen i äldre krypgrunder. Ofta finns det ingen alls. Annars ligger rören högre än marken inne i kryputrymmet, så att vattnet där aldrig når dem, eller så är de omgivna av matjord, eller så saknas förbindelsen mellan dräneringen innanför muren och den utanför. En rätt gjord dränering håller vattnet ute, men den hindrar inte markfukten från att avdunsta inne i kryputrymmet. Det är ett annat problem, och det tar jag upp i fukt i krypgrunden och isolera krypgrunden.

Enligt GarBo görs själva grävningen runt en krypgrund på samma sätt som runt en platta, men med mer försiktighet, så att jorden under grundmuren inte grävs bort. Isodrän drar en gräns i sin anvisning: går grundmuren mer än 500 millimeter ner under marken utanför ska krypgrunden behandlas som en källare.

Torpargrunden, den gamla stenfoten under torp och timmerhus, är ett fall för sig. Villaägarna tycker att dränering sällan är det lämpligaste där och föreslår i stället att marken täcks med plast och 10 till 20 centimeter stenull eller Hasopor, som är krossat skumglas. I vilken ordning en sådan grund ska åtgärdas står i torpargrunden.

Resten av guiden är skriven med en källare i tankarna, eftersom det är där dräneringen oftast gör mest nytta.

Två saker ska vara gjorda innan grävmaskinen kommer

Vatten i en källare kommer från ett av tre håll. Markfukt är vatten som vandrar in genom betongen från jorden utanför. Kondens är vatten som fälls ut ur rumsluften när den träffar en kall vägg. Läckage är vatten som kommer med regnet, på ett enda ställe och vid ett bestämt tillfälle. En dränering rättar bara till den första av de tre, så var säker på den först.

Testet kostar en rulle tejp. Tejpa en bit plastfolie tätt runt hela kanten mot den vägg som ser våtast ut och låt den sitta i minst två dygn. Är plasten våt på sidan mot väggen är det markfukt, och då är du på rätt sida. Är den våt på sidan mot rummet är det kondens, och då ska du köpa en avfuktare till källaren i stället för att beställa en grävmaskin. Hela testet med alla tre utfallen står i fukt i källaren.

Boverket, som skriver byggreglerna, säger var skyddet hör hemma. Fukten från marken sugs för det mesta genom porerna i betongen, och ibland går den som ånga rakt genom väggen. Väggen ska skyddas på utsidan, skriver de, och det gäller också fyllningen som ligger mot muren. Den ska både hindra fukten från att gå in i väggen och leda ytvattnet ner till dräneringsrören. Där ligger hela skälet till att gräva i stället för att måla på insidan.

Den andra saken är tre åtgärder som tillsammans kostar mindre än en dags grävning. Den första av dem bär dessutom ett räknefel som guide efter guide på den svenska byggwebben har kopierat av varandra.

Marken ska luta bort från huset. Flera av de största guiderna skriver att lutningen ska vara tjugo grader tre meter ut från sockeln. Räkna på det. Tjugo grader är 36 centimeter per meter, och på tre meter blir det drygt en meter i höjdskillnad, en vall som når över fönsterblecket. Talet de menar är 1:20, vilket är 5 centimeter fall per meter. Två isolertillverkare skriver ut det rätt. Rockwool anger att markytan ska luta minst 1:20 inom 3 meter från byggnaden, och i deras egen parentes står vad det är i grader, ungefär tre. Paroc rekommenderar samma fall och räknar ut höjdskillnaden åt dig, cirka 15 centimeter på 3 meter. Isodrän har samma lutning i sin anvisning för krypgrunder, men låter den gälla minst 2 meter ut från husväggen.

Sedan stuprören. Vattnet från hängrännor och stuprör ska antingen ledas ner i en ledning eller via utkastaren ut i en ränndal, och aldrig släppas vid sockeln. Ystads kommun vill att ränndalen är minst 2 meter lång, och minst 3 meter om huset har källare. Anticimex räknar på sin sida om fukt i källare och grund på ett tak på 150 kvadratmeter. Ett regn på 20 millimeter ger 3 000 liter. De literna hamnar i en ledning, i en ränndal eller vid sockeln, och i det sista fallet arbetar den nya dräneringen mot stupröret varje gång det regnar.

Den tredje tar en kvart. Rensa dagvattenbrunnen. Löv i brunnen i oktober är vatten som står mot grunden i november.

Så går en dränering till, steg för steg

1. Flytta undan buskar, plattor, trappsteg och allt annat som står mot sockeln.
2. Gräv schakten i etapper längs väggen, aldrig en hel husvägg på en gång.
3. Tvätta muren, knacka bort gammalt tätskikt och laga sprickor och hål.
4. Lägg en bädd av makadam i schaktbotten. Är botten silt eller lera, eller så lös att du inte kan gå på den, lägger du först fiberduk under bädden.
5. Lägg dräneringsröret med fall mot brunnen och sätt rensbrunnar i hörnen.
6. Täck röret med makadam och vik duken över stenen.
7. Sätt fuktskyddet mot murens utsida och avsluta med kantlist strax under markytan.
8. Fyll igen i lager och packa, med finkornig jord överst.

Hur brett och hur djupt du gräver

Bredden är enkel. Schakten grävs ungefär 1 meter bred längs väggarna, uppger GarBo. Det förklarar också varför entreprenörer prissätter en dränering per löpmeter och inte per kvadratmeter, för när schakten är metern bred är de två nästan samma sak.

Djupet är svårare, för källorna mäter från olika punkter. Ska du dränera en källare vill du veta hur långt under golvet röret ska ligga, och det svaret ser ut att spreta.

Källor: sidorna i källförteckningen, lästa 19 september 2026. Grundsulan är den breddade foten längst ner på grundmuren.

Jag har räknat om talen till centimeter för att kunna ställa dem bredvid varandra. Källorna skriver dem på olika sätt. Villaägarna säger 3 till 4 decimeter under betongplattans lägsta punkt för ett hus med platta, och samma mått för ett hus med källare, utan att säga vilken punkt det räknas från där. Isodrän säger 100 millimeter under grundsulans underkant.

Skillnaden betyder inte att någon har fel. GarBo mäter var spaden slutar, Isodrän mäter var rörets botten hamnar, och mellan de två punkterna ligger ett rör och en bädd av sten, drygt två decimeter. Den iakttagelsen är min egen. Fråga entreprenören vilket av måtten han menar, så vet du om två anbud går att jämföra.

Isodrän har ett villkor för djupa källare. Ligger grundsulan mer än en halvmeter under källargolvets överkant räcker det att lägga röret en halvmeter under golvet. Den regeln avgör om vattnet rinner av sig självt eller om huset behöver en pumpbrunn, och pumpbrunnen är en egen post i offerten.

Gräv i etapper. Tidningen Gör Det Själv skriver 5 till 6 meter i taget i stället för en hel husvägg, och samma tidning varnar för att gräva under grundens underkant. En frilagd grundmur står nämligen utan mothåll från jorden utanför.

Röret ska falla fem millimeter per meter

Fem millimeter per meter är talet nästan alla landar på. Att det ser ut som att källorna är oense beror på att de skriver samma tal på fyra olika sätt.

Källor: sidorna i källförteckningen, lästa 19 september 2026. Promille är tusendelar, så 5 promille är 5 mm per meter.

Den enda verkliga skillnaden är Gör Det Självs nedre gräns, och den har stöd hos en tillverkare. Rörtillverkaren Wavin anger minst 3 promille fall för en husgrund, och Isodrän lägger i vanliga fall röret med 5 millimeters fall per meter. Jag lägger röret med fem millimeters fall, för de två extra millimetrarna per meter ger marginal mot svackor där vattnet annars blir stående.

En sak får aldrig hända, och Isodrän skriver ut den. Röret får läggas med mindre fall, och under vissa förutsättningar helt utan fall, men aldrig i bakfall.

En dränering runt huset är en sluten slinga, och en slinga har en högsta och en lägsta punkt. Högpunkten lägger du i det hörn som ligger längst från brunnen, och därifrån faller röret åt var sitt håll. Ta ett hus på 12 × 8 meter. Varvet runt grunden blir 40 löpmeter, ungefär 20 meter åt vardera hållet. Med 5 millimeter per meter blir höjdskillnaden mellan högpunkten och brunnen 100 millimeter.

Den räkningen är min, och den ska göras innan någon gräver. De tio centimetrarna ska få plats utan att röret hamnar ovanför grundsulan i den ände som ligger högst. Får de inte det behöver huset en pumpbrunn.

Sätt en rensbrunn i varje hörn medan gropen ändå är öppen. Isodrän vill att ledningen åtminstone går att inspektera i högpunkten och i lågpunkten, och Gör Det Själv vill ha brunnar vid flera av husets hörn, så att du når röret från två håll. En brunn i varje hörn är mitt sätt att följa bådas råd. Ett rör med åtkomst går att filma och att spola rent om det sätter igen, men ett rör utan åtkomst går bara att gräva upp.

Röret, stenen och duken

Makadam är krossad sten som siktats ren från finmaterial. Fraktionen 8 till 16 millimeter är den enda uppgift där alla källor jag läst säger samma sak. Under röret läggs en bädd på ungefär 10 centimeter, och över röret ska stenen ligga så tjockt att jorden aldrig når fram till hålen i röret.

Röret finns i flera grovlekar, och runt ett hus ska det vara 110 millimeter. Pipelife räknar med en innerdiameter på 100 millimeter för en husgrund, och det motsvarar ett rör som säljs som 110. En slang som säljs som 90 har bara omkring 76 millimeter inuti, enligt Markgrossens produkttext.

Källorna går isär om strumpan på röret och duken under stenen, och Isodrän avråder från duk på en fast schaktbotten eftersom duken bromsar vattnet som stiger underifrån. Jag följer Isodrän i sand och grus, med ett rör utan strumpa och duken bara på sidorna av stenen och ovanpå den, men i silt och lera tar jag ett rör med strumpa och lägger duken hela vägen runt bädden, och på en botten som är så lös att du inte kan gå på den ligger duken under bädden oavsett jord.

Fuktskyddet mot muren måste släppa ut fukt också

Två produkter delar marknaden. Noppmattan är en plastmatta med utstansade knoppar som håller ett mellanrum mellan mattan och muren. Grundmursskivan är en tjock skiva av sammanbundna cellplastkulor som både dränerar och isolerar.

Isola anger nopphöjden på sin Platon Xtra till 7 millimeter, och det är mellanrummet som vattnet rinner i. Mattan spikas mot grunden med brickor som passar knopparna och avslutas 5 centimeter under marknivå med en kantlist. Listen är inte en detalj. Utan den rinner jord och ytvatten ner i spalten och fyller igen det du just byggt.

Isodräns skiva sätts kant mot kant upp till strax under färdig markyta och fästs med isolerhållare eller lim. Tjockleken följer hur mycket fukt muren utsätts för. Vid liten belastning anger tillverkaren minst 100 millimeter skiva, vid stor minst 200 millimeter runt grundsulan och en bit upp längs muren. Täcklisten sitter alltid strax under markytan och nitas med högst 150 millimeter mellan nitarna.

Ett ord till, och det handlar om hur väggen ska torka. Ett material som är diffusionsöppet släpper igenom vattenånga. En källarvägg av betong är blöt när du gräver fram den, och den ska torka ut mot schakten, inte in mot rummet du bor i. Därför måste skiktet utanpå muren släppa igenom ånga.

Det är också därför gamla tätskikt ska bort. Isodrän skriver rakt ut att ett rätt monterat system inte släpper fram något vatten till grundmuren, att de gamla tätskikten därmed inte gör någon nytta längre och att de numera bara hindrar muren från att torka. Den svarta asfaltstrykningen från sjuttiotalet gör ingen nytta bakom en ny dränerande skiva, men den håller kvar vattnet i muren.

Villaägarna avråder av samma skäl från en ren plastmatta som enda skydd på utsidan. En mur som inte får torka utåt torkar inåt, mot rummet.

Fyll igen i lager och låt det översta hålla tätt

Massorna läggs tillbaka i lager om ungefär 30 centimeter och packas noga. GarBo och Isodrän säger exakt samma sak, och det är ett av få tal på den här sidan där källorna är helt eniga. Packar du inte sjunker marken längs huset de närmaste åren, och då lutar den in mot sockeln i stället för bort från den.

Mot fiberduken får det inte komma sten eller jordklumpar större än 100 millimeter, skriver Isodrän. En vass sten mot duken blir ett hål i duken, och hålet är där jorden börjar vandra in.

Sedan kommer raden som nästan aldrig står med. De översta 30 centimetrarna ska enligt samma arbetsinstruktion fyllas med finkornig jord, uttryckligen inte med dränerande material. Det låter bakvänt tills du tänker efter. Lägger du makadam ända upp till gräsmattan har du byggt en tratt som samlar regnvattnet från hela tomten och leder ner det i schakten du just grävt. Det översta lagret är där för att hålla regnet ute.

Vart vattnet får ta vägen bestämmer kommunen

Vattnet ur dräneringen ska någonstans, och var det får rinna bestämmer inte du.

Att koppla dräneringen till spillvattenledningen, det vanliga avloppet, är inte tillåtet. Kristinehamns kommun skriver det rakt ut i sina bestämmelser för vatten och avlopp, och lägger till två saker som du ska ta på allvar. Fastighetsägaren ska koppla bort en felkoppling när den upptäcks, och uttryckligen i samband med att huset dräneras om. Och den som inte gör det kan inte kräva ersättning för skador.

Bestämmelserna heter ABVA, allmänna bestämmelser för vatten och avlopp, och varje kommun beslutar sina egna. Jag har läst en enda. Ring din kommun innan du beställer jobbet och fråga tre saker:

• Finns det en kommunal dagvattenledning i gatan utanför?
• Hur är husets nuvarande dränering kopplad enligt kommunens ritningar?
• Krävs en anmälan innan arbetet börjar, och hur lång tid tar den?

Finns ingen dagvattenledning ska vattnet tas om hand på tomten, och då behöver schakten ett utlopp till en stenkista eller en pumpbrunn. Själva kopplingen mot det kommunala nätet får du enligt Gör Det Själv inte göra själv. Den görs av en behörig entreprenör.

Gränsen för eget arbete går vid schakten

GarBo skriver att det går att dränera och grundisolera på egen hand, men att det är ett ganska krävande arbete. Det är artigt sagt. Jag delar upp jobbet i tre högar, för det är den uppdelningen som saknas i guiderna som antingen säger gör det själv eller anlita proffs.

Det du bör göra själv

Stuprören, markens lutning och den rensade dagvattenbrunnen, hela det första avsnittet på den här sidan. Röj också undan buskar, plattor och altanen innan maskinen kommer, för varje timme maskinen står still är en timme du betalar för. Ta sedan återställningen efteråt, matjorden, gräset och rabatterna. Den är en av projektets tre stora poster och den enda som inte kräver maskin.

Det du kan göra med hjälp

Rör, makadam, duk och fuktskydd är inte svårt hantverk. Det är tungt, det ska bli rätt, och momenten går att lära sig på en förmiddag med någon som gjort det förut. Gör Det Själv räknar materialet för ett hus upp till 300 kvadratmeter till 25 000 till 40 000 kronor. Tidningen skriver inte vad som ingår, men fuktskyddet mot muren är den stora posten. Rör, sten, duk och brunnar till ett hus på 12 × 8 meter kostade i byggvaruhusen i oktober 2026 ungefär 140 till 300 kronor per meter grund, medan Isodräns skiva på 100 millimeter till en 2 meter hög mur ensam landar runt 25 000 kronor. Med maskinhyra och köpt hjälp landar de en bit över 50 000 kronor. Ställ det talet mot en riktig offert först. Besparingen är mindre än den ser ut på papperet.

Det du inte ska röra

Schakten längs en källarvägg. Inte för att grävning är svårt i sig, utan för att fyra saker går fel samtidigt när föraren inte har gjort det förut. Skopan tar ett hörn av grundmuren. Schaktväggen rasar in över den som står nere i gropen. Den frilagda muren står för länge utan mothåll och sätter sig. Och ledningar som ingen kände till ligger precis där skopan går.

Står en del av huset på krypgrund gäller samma gräns där.

Gräver du för att källaren ska bli ett rum att bo i, gör återställningen till sista momentet i ett större projekt och inte till sista momentet över huvud taget. Vad som ska vara mätt, byggt och sökt innan du möblerar står i inreda källaren.

Hur ofta huset behöver dräneras om och hur du ser att det är dags

Konsumenternas Försäkringsbyrå anger att en omdränering kan behövas efter 15 till 40 år, och var i det spannet just din dränering hamnar beror på marken den ligger i. Andra ger andra tal, och skillnaden mellan dem är flera decennier.

Källor: Konsumenternas Försäkringsbyrås råd till villaägare, GarBo, VA-bolaget Dala VA:s broschyr från 2015, branschorganisationen Svenskt Vattens broschyr Ta hand om ditt ledningsnät! från 2022 och Villaägarnas rådgivare Patrik Wendelius, lästa 7 oktober 2026.

Jag går på Konsumenternas spann, eftersom det rymmer Svenskt Vattens 20 till 30 år och dessutom säger vad det hänger på. GarBos tjugo år läser jag som ett genomsnitt för hur länge en dränering brukar fungera, inte som ett datum då din slutar. Bolaget säger själv att en äldre dränering inte automatiskt måste göras om, och att det beror på tomten och på vad du ska använda källaren till. Att gamla rör av betong eller tegel håller kortare än dagens har jag bara sett påstås i forumtrådar, och det räcker inte för att jag ska skriva det som ett faktum.

Försäkringen hjälper dig inte när dräneringen väl har gett upp. Villaförsäkringen täcker inte skador som beror på dålig dränering. Rinner vatten från marken in i huset för att dräneringen inte klarar att leda bort det, ger försäkringen enligt Konsumenternas i princip aldrig någon ersättning. Den skadan betalar du själv.

Inne i källaren märks en trött dränering på samma sätt som all annan fukt. GarBo räknar upp fyra tecken: det är fuktigt i hela källaren, vatten läcker in genom väggar eller golv, det luktar fukt eller mögel, och putsen eller färgen flagnar på väggens insida. Vita saltutfällningar på muren hör till samma bild. Inget av det skiljer markfukt från kondens, så börja med plastfolien mot väggen, testet från början av guiden, och gör det på våren eller hösten. Det är då grundvattnet står som högst och når ledningen, enligt Isodrän. Hur du läser plasten och vad du gör vid varje utfall går jag igenom i fukt i källaren.

Har huset rensbrunnar, lyft på locken. En tom brunn betyder enligt Isodrän nästan alltid att grundvattnet står lägre än röret, och inte att dräneringen är trasig. Står vattnet i brunnen upp till halva rörets höjd eller mer, samtidigt som det kommer in vatten genom källargolvet, kommer vattnet inte bort. Isodräns felsökning börjar då vid brunnen i lågpunkten. Rinner vattnet inte vidare därifrån sitter stoppet i ledningen bort från huset, mot gatan eller stenkistan. Rinner det vidare sitter felet i själva slingan, i rörets läge, fall eller skarvar, och det ser bara en kamera. Dala VA nämner rötter, järnutfällningar och sand som orsaker till att rören sätts igen, och dessutom rör som har gått sönder eller lutar åt fel håll.

Innan någon gräver ska ledningen filmas, och det är Isodräns råd. Spola däremot inte ner vatten för att se om röret fungerar. Vattnet rinner ut genom hålen när grundvattnet står lägre än röret, och då har du vattnat grunden du ville hålla torr. Att spola rent ett rör som filmen visar har satt igen är något annat, och det är därför rensbrunnarna i hörnen behövs. Visar filmen ett krossat rör eller ett som ligger i bakfall går det inte att spola sig ur problemet, och då står du inför en ny dränering.

Hur ofta en dränering bör ses över har jag inte hittat någon källa som anger, så här är min egen tumregel. Lyft på locken till rensbrunnarna varje vår och höst, när grundvattnet står som högst. Låt filma ledningen när den har legat i 20 år, vilket är GarBos tal och Svenskt Vattens nedre gräns, och när du köper ett hus där ingen vet hur gammal dräneringen är.

Köper du ett hus där dräneringen visar sig vara slut kort efter tillträdet kan det vara ett dolt fel, men bara om felet inte gick att upptäcka när du undersökte huset. Hur den gränsen dras står i fuktskada.

Offerten, årstiden och väntetiden

Boka sensommar eller tidig höst. Marken är som torrast då, en frilagd källarvägg torkar fortare i september än i april, och tjälen sätter stopp i Norrland långt innan den gör det i Skåne. Räkna med ungefär två veckors arbete för en normalstor villa med källare, en tid som både Vi i Villa och Gör Det Själv anger. Det är arbetsdagar och inte kalendertid. Regn eller ett fynd i schaktbotten gör lätt två veckor till en månad.

Sedan kommer en period som ingen offert nämner. Marken sätter sig efter återfyllningen, och Markexperter, en sajt om markarbeten, rekommenderar att du väntar två till tre månader innan den slutliga ytan läggs. Skriv in det i beställningen. Grus eller matjord direkt, plattorna och gräsmattan nästa säsong. Annars får du göra om dem.

Be om en fuktutredning med mätvärden innan du tar in en enda offert på grävning. Du vill ha tal med plats och tidpunkt, och en slutsats som följer av just de talen. Vad du ska be om i detalj står i fukt i källaren. Får du ett papper som rekommenderar dränering utan en enda siffra har du inte fått någon utredning.

Det här ska stå i offerten, och det mesta av det måste du be om:

• Maskinhyran på egen rad. Skatteverkets lista över vad som ger rätt till rotavdrag undantar maskinell utrustning och nämner grävmaskiner vid namn. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden och högst 50 000 kronor per person och år. Står maskinen inte för sig går ditt avdrag inte att räkna ut.
• Schaktdjupet, och från vilken punkt det mäts.
• Fallet på röret, och i vilket hörn högpunkten läggs.
• Rensbrunnar, hur många och var.
• Vilket fuktskydd som avses, matta eller skiva, och i vilken tjocklek.
• Återställningen yta för yta, med det du gör själv struket ur anbudet.
• Fotografering av den öppna schakten före återfyllning, med kopia till dig.

Vad allt det landar på i kronor räknar du ut här, per löpmeter och för hela grunden.

Ta in tre offerter och läs dem mot listan. Den som skriver ut schaktdjup, fall och rensbrunnar har gjort jobbet förut. Den som skriver dränering runt hus enligt överenskommelse har inte bestämt sig för hur.