Sprickor i grunden, vilka du kan lämna och när du ringer

Nästan varje hus med betong eller murade block i grunden har sprickor, och de allra flesta betyder ingenting. Betongen drar ihop sig medan den torkar och putsen rör sig med värmen. Det ger tunna sprickor som sedan står still i trettio år. Det besvärliga är att en spricka som betyder allvar ser nästan likadan ut den första dagen.

Skillnaden syns inte på ett foto. Den syns i riktningen, i formen, i om sprickan går hela vägen genom muren, och framför allt i om den ändrar sig. Här går jag igenom det i den ordning som kostar minst, och det mesta kostar ingenting alls.

Gå ett varv runt huset först

Ta med en ficklampa, en tumstock och telefonen. Grundmuren är den del av betong eller murblock som bär huset och sticker upp en bit ovanför marken, och det är den du ska titta på. Gå ett varv runt huset längs den. Gå sedan ner i källaren och titta på samma ställe från insidan. Har huset krypgrund i stället för källare, det låga utrymmet mellan marken och golvet, kryper du in med lampan och känner på insidan av muren där sprickan sitter på utsidan. Öppna och stäng dörrarna i den del av huset där sprickan sitter.

Källor: sättningssprickornas riktning och läge vid håltagningar beskrivs av besiktningsföretaget Sustend och av markförstärkningsföretaget Geobear, trappstegssprickan av murningsfirman Doms Entreprenad i Malmö, och kärvande dörrar och glipande golvsocklar av byggsajten dinbyggare.se.

Två av raderna behöver ett ord till. Nätet av hårfina sprickor sitter bara i putsen och säger ingenting om betongen bakom. Trappstegssprickan följer mönstret som blocken är lagda i, för fogarna är det svagaste i väggen och sprickan tar den väg som är lättast.

Krympsprickorna får vara kvar

En husgrund spricker i princip av två skäl, skriver dinbyggare.se. Det ena är torksprickor, som sällan ställer till några större problem. Det andra är sättningsskador, som är betydligt allvarligare. Krympsprickan hör till den första sorten. Den uppstår när betongen drar ihop sig medan den torkar, och det gör all betong.

Du känner igen den på tre saker. Den är ungefär lika bred hela vägen, den går för det mesta rakt uppifrån och ner eller ligger i ett nät, och den slutar ändra sig. Betong ger ifrån sig det mesta av sin krympning under de första åren. En spricka som redan finns i ett hus från 1974 har haft ett halvt sekel på sig att växa om den tänkte göra det. Samma sak gäller en spricka i betongplattan, källargolvet. Plattan krymper på samma sätt som muren och bedöms på samma sätt, så står sprickan still får den vara kvar.

Du får laga en sådan spricka, men inte förrän du vet att den står still. Sockeln är grundmurens synliga del ovanför marken, och där har jag en egen regel. Vatten som blir stående i en spricka i sockeln fryser på vintern och gör sprickan lite bredare för varje gång, så en torkspricka där är värd att täta när den har stått under uppsikt en säsong. Under marknivå är det en annan fråga. Där handlar en spricka om fukt som kommer in i huset, och det hör hemma i guiden om fukt i källaren.

Tecknen på sättningssprickor sitter sällan i sprickan

En sättning är att marken under huset ger efter, och sättningssprickan är det som syns av rörelsen på utsidan. Fyra tecken går att läsa av utan verktyg.

Riktningen kommer först. Sättningssprickor är oftast diagonala och uppstår där väggen har håltagningar, som dörrposter och fönster, skriver Sustend. Det är där väggen är svagast, så när ena halvan av huset sjunker en aning spricker väggen upp snett från ett hörn.

Formen kommer sedan. En spricka som är smal i ena änden och tydligt bredare i den andra berättar att väggen vrider sig runt en punkt. Geobear säljer grundförstärkning, det vill säga arbeten som stabiliserar marken under ett hus, och de sätter gränsen vid diagonala sprickor bredare än 3 millimeter. Ta det talet för vad det är, en leverantörs tumregel. Ingen myndighet och ingen branschorganisation jag har hittat sätter en millimetergräns för när en spricka i en husgrund blir allvarlig.

Det tredje tecknet är att sprickan går igenom. Ett ytskikt spricker för sig, en konstruktion spricker rakt igenom. Hittar du samma spricka på insidan av källarväggen, på samma höjd och i samma riktning, är det inte putsen som har rört sig.

Det fjärde är att huset följer med, och det väger tyngst. Golvsocklar som glipar, dörrar och fönster som kärvar eller som öppnar och stänger sig själva, och golv som börjar luta räknas av dinbyggare.se som synliga tecken på sättning. Lägg märke till att tre av de fyra tecknen inte sitter i sprickan alls.

Lägg en klick gips och vänta

Det här steget är gratis, och allt som kommer efter bygger på det. Innan du lagar sprickor i husgrunden ska du kontrollera att de inte beror på sättningar, skriver dinbyggare.se. Sättet att kontrollera det är att låta tiden göra jobbet.

Gör så här, i den ordningen.

Torka rent kring sprickan och lägg en klick gips eller spackel tvärs över den, ungefär så stor som en tumme. Skriv datum bredvid med blyerts. Metoden kommer från murarhållet. En tunn gipsplomb och ett datum, skriver Doms Entreprenad, och spricker plomben inom veckor eller månader rör sig muren fortfarande.

Mät bredden på samma ställe varje gång. Sätt två blyertsstreck tvärs över sprickan, ett på var sida, och mät avståndet mellan dem med ett skjutmått. Det är mätverktyget med en skjutbar klo som visar tiondels millimeter. Utan de två strecken mäter du på ett nytt ställe varje gång och jämför tal som inte hör ihop.

Fotografera med tumstocken i bild och skriv datum i anteckningen. Markera skadan med en färg, mät eller fotografera den så att du säkert vet hur stor förändringen är, skriver dinbyggare.se. Telefonen gör det åt dig om du lägger bilderna i ett eget album.

Läs av efter en vecka, efter en månad och efter ett halvår. De intervallen är mina, inte hämtade ur någon norm, och skälet är årstiderna. Marken rör sig mest vid tjällossningen på våren, när frosten släpper och marken blir mjuk, och vid torkan i slutet av sommaren. Har sprickan stått still genom båda är den med stor sannolikhet stabil.

Sättningar i hus beror nästan alltid på vatten

Vad huset står på betyder mer än vad det är byggt av. Lera och silt har korn som är för små för att kännas som sand, och Svenskt Trä, träbranschens egen organisation, räknar dem som tjälfarliga jordarter, jordar som fryser och rör sig. Morän består av block, stenar och finare partiklar, är ofta hårt packad och har god bärighet. Trähus har en fördel här, för de kan ta upp sättningar, även ojämna, enligt samma källa.

Fem saker sätter i gång rörelsen, och de flesta har med vatten att göra.

Torkan och träden hänger ihop. Efter torrsommaren 2018 fick teknikkonsulten Bjerking i Uppsala tre till fyra samtal i veckan från husägare som hittat sprickor. Träden suger vatten ur leran, som då krymper, säger Henrik Håkansson på Bjerking till Uppsala Nya Tidning, och många av fallen hängde ihop med träd som stod nära just den del av huset som spruckit. Det finns säkerhetsavstånd som beror på trädslag, men källan anger inga, så jag ger dig inget mått att gå efter. Står det en stor lövträdskrona intill en fasad som spruckit är det ändå den första frågan du ska ställa.

Grundvattnet är det andra. Sjunker grundvattnet med 2 meter i lera lastar det marken ungefär som en meter ny fyllning, och det är mer än vad ett normalt småhus av trä väger, skriver Svenskt Trä. Det är inte huset som blivit tyngre. Det är marken som blivit mer belastad av att vattnet försvann.

Vattnet runt grunden är det tredje. Både kraftig dränering och översvämning, och för hårdhänt återfyllning efter en dränering, står på dinbyggare.se lista över orsaker till sättningar. Anticimex, som gör besiktningar, säger det enklaste först: se till att marken lutar bort från huset om den inte gör det. Det billigaste du kan göra åt en grund som rör sig är ofta att leda bort vattnet innan det kommer dit. Hur rören och stenen runt grunden fungerar, och vad det kostar att göra om dem, står i guiden om att dränera huset.

Tjälen är det fjärde. När vatten fryser i marken lyfter det marken, och det drabbar grunder som inte ligger så djupt att marken under dem aldrig fryser, skriver dinbyggare.se. Den rörelsen går upp och ner med årstiden, och det är precis därför mätserien ska sträcka sig över en vinter.

Vibrationer är det femte. Riktvärden för hur mycket sprängning får skaka en byggnad står i den svenska standarden SS 460 48 66. Riskområdet är 50 meter när huset står på berg och 100 meter när det står på lera, skriver besiktningsfirman ENAB Konsult, som också säger att husens skick och befintliga sprickor ska vara fastställda innan sprängningen börjar. Vill du läsa mer om vad som händer i ett hus som skakar finns Peter Flygares bok Vibrationsskador i byggnader, utgiven av byggbranschens förlag Svensk Byggtjänst 2012.

Det du gör själv och det du låter bli

Fyra saker kan du göra själv, och de kostar i stort sett ingenting. Du kan leda bort vattnet, se till att stupröret slutar en bit ut från huset och att marken vid sockeln lutar åt rätt håll. Du kan mäta och dokumentera som i avsnittet ovan. Du kan rensa bort jord och växtlighet som ligger mot sockeln, så att du faktiskt ser hela muren. Och du kan laga en torkspricka som har stått still en hel säsong.

Fyra saker ska du låta bli. Fyll inte en spricka innan du vet om den rör sig. Gräv inte en grop intill grundmuren för att titta efter, för en öppen grop intill en grund som redan rör sig är ett ingrepp, inte en undersökning. Fäll inte och plantera inte ett stort träd nära ett hus på lera utan att fråga någon först, för både trädet som kommer och trädet som försvinner ändrar hur mycket vatten leran håller. Och spruta ingen massa i marken på eget bevåg, för det kräver att någon räknat på vad marken under huset tål.

Vem du ringer, i vilken ordning

Två yrken, och ordningen spelar roll.

Besiktningsmannen kommer först. Det är en byggnadsteknisk granskning där skicket bedöms med ögat utifrån ålder, konstruktion och synliga tecken, och där fortsatt teknisk utredning rekommenderas när något behöver undersökas närmare, enligt SBR Byggingenjörerna, en branschorganisation. En grundläggande överlåtelsebesiktning av en villa kostar cirka 9 600 till 10 800 kronor hos Anticimex, och priset styrs mest av omfattningen.

Geoteknikern kommer när besiktningsmannen pekar på marken. Det är ingenjören som tar reda på vad jorden består av och hur den bär. En enklare villautredning med provgrop, där de gräver upp en grop intill grunden och läser av jordlagren, och en enkel rapport ligger på cirka 15 000 till 20 000 kronor enligt Dala Geokonsult, som gör sådana utredningar. Själva grävningen anger de till cirka 15 000 kronor per dag.

En utredning som är värd pengarna har två halvor, skriver samma firma. Fältarbetet är provborrningar ner i jorden, provtagning och mätning av grundvattennivån. Handläggningen är att bestämma vilken sorts jord det är, räkna på stabilitet och sättning, och skriva en rapport med rekommendationer. Kommer det tillbaka ett papper som säger att grundförstärkning rekommenderas, utan att beskriva vad de hittade i marken och hur djupt, har du inget att följa upp mot om ett år.

Jag skulle låta sprickan stå under uppsikt tills något av det här händer, och då ringa samma dag:

• Gipsklicken har spruckit, eller bredden har ökat mätbart mellan två avläsningar
• Dörrar eller fönster i samma del av huset har börjat kärva
• Samma spricka syns på både utsidan och insidan av grundmuren
• Sprickan kom plötsligt, sedan någon sprängt, grävt eller slagit ner pålar i närheten

Be om sprickornas läge, bredd och riktning uppmätta och daterade. Be om vad jorden består av och hur djupt det är till fast botten, till berg eller till jord som bär. Be om en bedömning av om rörelsen pågår eller har stannat. Fråga också rakt ut vad som händer om du inte gör något, och be om det svaret skriftligt. Får du inget skriftligt svar på den frågan vet du vad rapporten var till för.

Försäkringen betalar sällan

Det här står nästan ingenstans, och det är värt att läsa innan du ringer någon.

Försäkringsbolaget If ersätter i sin villaförsäkring skada av jordskalv på minst 4 på Richterskalan, jordskred, jordras, bergras, lavin och vulkanutbrott. Sedan står det en enda mening till: skada genom sättning i marken av annan anledning ersätts inte. Tillägget som bolaget kallar Otur, en allriskförsäkring, hjälper inte heller. Det undantar uttryckligen skada i samband med sprängningsarbete, markarbete, gruvdrift eller sättningar i marken, liksom skada som är en följd av konstruktions-, bygg- eller materialfel eller av annan långtidspåverkan. Uppgifterna är hämtade ur villkoret från december 2025, avsnitt E och S.

Andra bolag är byggda på samma sätt. Det betyder två saker för dig. En sättning som kommer av lera, torka, träd eller en gammal dränering betalar du själv, och det är skälet att ta den billiga åtgärden, vattnet runt huset, på allvar i tid. Har någon annan spräckt din grund genom att spränga eller gräva vänder du dig till den som utfört arbetet, inte till ditt eget bolag, och då är de daterade fotona från före arbetet ditt underlag.

Vanliga frågor

Är alla sprickor i husgrunden farliga?

Nej. De allra flesta är krympsprickor som kommer av att betongen drar ihop sig medan den torkar, och de står still. En husgrund spricker i princip av två skäl, skriver byggsajten dinbyggare.se: torksprickor, som sällan vållar större problem, och sättningsskador, som är betydligt allvarligare. Det du behöver veta är vilken av de två du har, och det avgörs av om sprickan ändrar sig över tid.

Hur breda får sprickorna vara?

Det finns ingen svensk norm med en millimetergräns för en husgrund, och jag har inte hittat någon myndighet eller branschorganisation som sätter en. Markförstärkningsföretaget Geobear talar om diagonala sprickor bredare än 3 millimeter, men det är en leverantörs tumregel. Bredden säger mindre än förändringen. En spricka på 4 millimeter som stått still sedan huset byggdes är lugnare än en på 1 millimeter som vuxit sedan i våras.

Fukt i källaren

Hur vet jag om sprickan växer?

Lägg en klick gips eller spackel tvärs över sprickan och skriv datum bredvid. Spricker gipset rör sig muren, och håller det genom både tjällossning och sommartorka har sprickan sannolikt stannat. Sätt dessutom två blyertsstreck tvärs över sprickan och mät avståndet mellan dem med skjutmått, så mäter du på samma ställe varje gång. Läs av efter en vecka, efter en månad och efter ett halvår.

Ska jag ringa besiktningsman eller geotekniker?

Besiktningsman först. Besiktningsmannen bedömer skicket med ögat utifrån ålder, konstruktion och synliga tecken, och rekommenderar fortsatt teknisk utredning om något behöver undersökas närmare, enligt SBR Byggingenjörerna. Pekar bedömningen på marken tar en geotekniker vid, och först då betalar du för provborrningar och sättningsberäkningar. Att gå direkt till geoteknikern är sällan fel, men ofta dyrare än det behöver vara.

Täcker försäkringen en sättningsskada?

I regel inte. If:s villaförsäkring ersätter jordskalv på minst 4 på Richterskalan, jordskred, jordras, bergras, lavin och vulkanutbrott, och skriver sedan att skada genom sättning i marken av annan anledning inte ersätts. Allrisktillägget undantar dessutom skada i samband med markarbete och sättningar i marken. Har en entreprenör spräckt grunden genom sprängning eller grävning är det den som utfört arbetet du vänder dig till.